Varför?

Varför har historien en tendens att upprepa sig hela tiden? Det känns verkligen som det, och då är det inte dom glada stunderna som kommer igen, det är dom värsta.

 Hur mycket ska man behöva stå ut med här i livet, och hur mycket klarar man egentligen av att ta?

Jag vet inte hur mycket mera jag klarar av, det känns som om varje gång jag är på väg att resa mig upp så kommer det något nytt som trycker ner mig. Snälla Gud,se till så att åtminstone detta slutar lyckligt, snälla. Du har aldrig någonsin gjort något för mig förut, snälla gör det denna gång.

Hur kan världen vara så grym? Varför finns det så jävla många frågon utan svar. Jag vill så gärna få säga att jag är lycklig. Det kommer aldrig att hända när livet bara förvandlas till det sämre hela tiden. Jag var som lyckligast när jag var väldigt liten, enda sen dess har mitt liv försämrats. Död och sjukdomar kommer igen hela tiden.

Snälla Gud, om du finns, gör detta för mig.

jag vill så gärna att allt ska kännas bra, så bra som det gjorde när jag var liten, så bra som det aldrig mer kommer kännas....

Jag är hemma från skolan. Är sjuk. Det är faktiskt ganska jobbigt, det finns inte så mycket att göra. Fast jag skulle nog inte orkat vara i skolan till halv fyra idag heller, när man tänker efter så känns det ganska skönt att vara hemma. jag är ju trots allt inte frisk.

Jag vet inte riktigt vad jag är för sjuk, ont i huvudet, magen o mår illa ibland, allmänt hängig. Det är alltid samma symptom.

Jag försökte äta en köpepaj förut. Den var väldigt äcklig, smakade bara massa lök. Fick i mig en halv tugga.

Jag känner att jag tycker väldigt synd om mig själv, det är jobbigt och lyssna på så jag ska nog skuta skriva.

Puss o kram

Krya på mig