Jag känner mig som en sömngångare. Jag säger varje kväll till mig själv att jag ska gå och lägga mig tidigt så att jag kan få vara pigg för en gångs skull, men jag gör det aldrig. Jag drar alltid ut så mycket på tiden innan jag ska gå och lägga mig.

Jag har fått höra att jag inte är som jag brukar nu för tiden, konstig. Som om jag inte bryr mig så mycket om något, kanske t.o.m arg. Jag käner mig inte arg, inte ens konstig, bara frånvarande. Men det kanske beror på sömnbrist. Annars vet jag inte vad det är. Imorn är det iallafall sovmorgon någon timme, hoppas jag kan komma i säng någorlunda tidigt iallafall.

Det var väl intressant ämne på en blogg, mina sovvanor. Men jag kom inte på något annat att skriva om.

Det händer inte så mycket annat i mitt liv, jag har tröttnat på det.

Det händer aldrig något, eller är det bara jag som inte märker när det väl händer något?

Jag borde lära mig att vara mera uppmärksam. Jag funderar just nu på att om det vart någon annan som sett mitt liv ur mina ögon för en sekund, om den personen också tyckt att det var händelsefattigt.

Jag vill att det ska hända något, jag vet inte vad, bara något. Något som man kan komma ihåg när man blir gammal. Nått annorlunda som omväxling. Livet ska väl inte bara gå ut på att äta, sova o gå i skola? Hoppas inte det, jag vill få ut mera av det. Mitt liv är inte tillräckligt för mig som det är nu. jag antar att det är upp till mig att se till så det blir så.... men hur?

<3