Hur ser man på sig själv? Och är det på det sättet alla andra ser mig? Och ser alla personer på mig på samma sätt?

Och varför i helvete nu dessa frågor? Jo det kan jag tala om:

Jag fick mig nämligen en tankeställare idag. Min kära (?) granne June (engelsk dam i 60-70 årsåldern) åkte samma buss som mig hem från Vingåker. Great tänkte jag och tänkte på vår inte alltför fina kontakt som uppstått de senaste åren med att hon gör allt hon kan för att undvika mig. Så när bussen stannade i Viala förberedde jag mig på att hon som vanligt skulle gå iväg så fort hennes ben bar. Men hon hade otur, bommarna började blinka. Så vad gör June? Hon springer så fort hon kan de 100 meterna fram till järnvägen och springer under bommarna. När hon är över börjar hon gå igen. Allt för att undvika mig. Jag bara gapade. Hon sprang som om hon försökte springa ifrån ett monster. Var jag detta monster?

Visst har jag vetat att hon inte tyckt om mig. Men var inte det lite att överdriva. Jag skulle ju inte precis hoppat på henne!

Så vad är då ursprunget till hennes skräck för mig? Jag vet faktiskt inte, det enda jag kan komma på en gång för några år sen när jag skyndade mig över järnvägen fast det hade börjar blinka och hon såg det. Hon sa nåt i stil med "Norty girl, Im going to tell your mother" innan hon skyndade iväg. Då blev jag riktigt förbannad. Efter det har hon aldrig pratat mer med mig, bara sprungit ifrån mig. Antar att jag kan ha varit lite "bitchig" mot henne oxå efter det.

I början lät jag henne storma iväg. Sen kom jag på att testa vad som skunne hända om jag följde efter i samma takt. Jävlar vad det blir fart på henne då! Hon valde att ta andra vägar. Jag följde efter. Kanske elakt men jag tyckte inte jag förtjänade det hat jag fått.

Men idag insåg jag något. Hon hatar mig inte, hon är rädd för mig. Inte bara rädd, skräckslagen. Är jag verkligen så hemsk? Förut tyckte jag illa om henne tillbaka, nu tycker jag bara synd om henne. Stackars människa som är rädd för alla. Och för mig? Jag är inte farlig, elak kanske. Men absolut inte farlig.

Vad ska jag göra? Borde jag prata med henne?

 

lisa

18 september 2009 15:27

fan vad långt du skrev om det. kanske orkar läsa sen. :p

 

Natalie

18 september 2009 22:06

Ja, de borde du :) Lugnt, sansat och trevligt. Lycka till!

http://www.nogg.se/natalieolsson

 

Emil

19 september 2009 10:21

För det första: HAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!

För det andra. Det är väl bara att du pratar med henne? Eller iaf bara säga hej när ni möts? Vi vet ju sen tidigare att folk brukar tycka att du ser bitchig ut... =P

 

lisa

20 september 2009 14:12

jag tycker detta är skitkul. :P jag kan följa med nån gång så kan vi genskjuta henne som vi sa en gång. det skulle lysa upp min dag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner mig så jävla ensam. Det var längesen jag kände såhär. Trevligt att dessa känslor tenderar att komma tillbaka så man inte glömmer bort hur pissigt livet kan vara... Vad ska jag ta mig till nu? Den här stunden på dagen är den värsta, allt är...

För första gången i mitt liv har jag blivit rejält jävla dumpad. Och då räknar jag ändå bort tidigare förhållanden som bland annat slutat över sms för att mitt ex befann sig på okänd ort "utan täckning" och offentligt skaffade tjej veckan efter, elle...

Det är inte sant, jag har fått mig en egen liten stalker! En kille från min hemstad (kholm) som jag aldrig stött på tidigare, hur konstigt nu än det kan tyckas i en så liten stad. Eftersom jag vill vara lite schysst och inte lämna ut hans namn här ka...

Jag funderar på att skaffa en ny blogg. Jag känner att jag behöver en omstart i livet, med denna blogg känns det som om jag skriver efter ett visst mönster som jag nu har tröttnat på. Jag tänker ofta på saker som jag skulle vilja skriva om, men tänke...

När jag gick till och från jobbet idag kände jag för första gången att hösten var här. Visst har jag sett det förut och vetat om det, men idag var första gången jag verkligen kände det. Det var så kallt i luften, sådär fuktigt och rått som det blir n...