Nu var det väldigt längesen jag skrev på bloggen (igen), särkert en månad sen?! Hur som helst, det har inte hänt ett skit samtidigt som det har hänt massor, beroende på hur man ser det, som vanligt. Men några saker som faktiskt hänt är att jag har varit i Stockholm på minisemester, badat i havet, ungåtts med kompisar, gått hemma och slöat med mera med mera.

Men egentligen ville jag mest bara skriva lite om min dag, jag hatar att sammanfatta flera veckor bara för att jag måste. Idag har iallafall varit nästintill kaotiskt. Jag åkte in till Norrköping på morgonen för den första dagen på mitt framtida jobb på MVG Invest AB. Idag skulle ägnas åt introduktion av arbetet. När jag så kommit fram till Norrköping och sitter och väntar på att jag ska börja på stationshuset ringer min projektledare (chef) och talar om att dagen blivit inställd för att han som skulle hålla i utbildningen blivit akut magsjuk. Jaha, jävla fucking skit tänkte jag och hade inget annat val än att åka hem till Katrineholm igen. Därifrån gick jag till mormor för att få skjuts av henne hem till mig. Tog ett par timmar innan vi kom iväg vilket inte var kul då jag var på ruttet humör över att ha blivit berövad min första arbetsdag och dessutom betalat nästan 200 kr på resor helt i onödan.

När jag väl kom hem insåg jag att jag inte hade en aning om när och om jag skulle till Norrköping imorgon. Jag ringde till min arbetsgivare men utan att få svar. Jag ringde till och med till han som var magsjuk, men han svarade inte heller (som tur var, han kanske hade blivit arg om jag väckt honom). Som tur var fick jag till slut tag på arbetsgivaren och efter ett par samtal och ett par försök så fick jag reda på att jag skulle vara där kl 10 imorgon. Alldeles utmärkt med mitt tåg alltså. Hoppas det går bättre då än det gjorde idag! Och hoppas inte min arbetsgivare tycker att jag är tjatig, även fast jag är det. Men eftersom jag pendlar så måste jag vara det, om jag vill komma i tid och inte åka i onödan.

Nej usch fan, detta har varit en jobbig dag. Hoppas imorgon är bättre!

Ska försöka bli bättre på att uppdatera, men kan tyvärr inte lova nåt eftersom min fritid lär krympa nu. Puss

Äntligen har jag klippt mig. Och det var på tiden, förra gången var till jul. Ringde i torsdags och fick tid idag. Igår ringde även min syster Elin om klipptid då vi har för vana att klippa oss iallafall samma vecka då vi blir påminda om att vi måste klippa oss när den andra får klipptid. Iallafall fick även hon en klipptid idag. En timme efter mig. Så då passade det bra att mamma skjutsade in oss och samtidigt fick lite ärenden uträttade.

För de som indrar kan jag tala om att jag numer har en pottfrisyr som slutar strax ovanför öronen. Det är mode nu har sa min frisör...

Eller inte, usch vad hemskt om man skulle få en sadistisk frisör som gjorde en sådan frisyr. Som tur är har jag gått hos denna frisör förr och vet att hon klipper bra, så jag till och med såg fram emot att klippa mig. Mitt hår har inte haft någon ordning alls på sig sista tiden. Men nu är det bra, ingen pottfrisyr utan bara lite toppat. Inte så stor förändring som syns, men den känns.

Idag är jag glad. Har även oljat trappen. Imorgon kommer kompisar för att bada.

puss.

Från och med idag har min familj semester/sommarlov. Det innebär mindre ensamhetstid för mig, vilket bara känns bra. Klart att det är skönt att ha lite egentid ibland, men det blir rätt tråkigt i längden. Dessutom blir det sommar mer på riktigt när hela familjen är lediga. Så ikväll ska vi fira genom att grilla, vilket blir första gången för oss iår. Potatis och någon typ av kött, och även om det inte var så längesen jag åt lunch får tanken på grillat det att vattna sig i munnen på mig.

Efter maten ska jag, Lisa, Christine och möjligtvis Kristin grilla någonstans. Förmodligen vid en sjö nära Christine. Vi ska använda oss av Lisas och min gemensamma grill som vi hittade för längesen på badplatsen och sen spenderade lång tid med att tvätta och göra ren. Trodde det nog inte då, men den har faktiskt varit rätt så välanvänd. Faktiskt ganska praktiskt att äga en egen liten grill.

Och idag fick jag tillbaka min mobil från lagningen som den varit på sen den 14 juni, dvs tre veckor sen. Knappt så jag kommer ihåg hur man använder den. Känns jättelyxigt att ha en fin mobil igen som man faktiskt kan göra saker med. Frågan är ju bara om jag vågar lita på den med tanke på att den varit inne för samma fel två gånger nu. 

Men jag var iallafall glad att se att alla grejer oxå fanns kvar på mobilen, även om det innebär en del beslutsångest för min del... någon som kan gissa varför?

Och så vips var det juli... fan vad tiden går fort.

När jag vaknade imorse var jag, inte medvetslös, utan skitförkyld. Det var inte alls roligt. Jag måste ha blivit kall igår då jag badade flera gånger och ganska länge, hade sällskap av Christine och Erik i varsinn omgång (Lisa var oxå där, dock utan att bada) och det är ju alltid roligare att bada när man har sällskap. Så dagen har jag mest tillbringat i soffan sittandes framför datorn och kolla på film. Såg på American Pie, naked Mile och jag vet att det ska föreställa en komedi men jag skrattade inte en enda gång. Var bara massa kiss-och-bajs skämt, inte alls uppskattat då jag försökte äta samtidigt. Men mest av allt har jag gått och sett fram emot att någon familjemedlem skulle komma hem och ta med sig posten (våra brevlådor står borta vid badet nu) då jag inte orkade hämta den själv. Väntade på ett brev med ett kort på klassen från studentdagen.

Och när mamma kom hem fick jag äntligen se det! Var faktiskt riktigt bra. Hela klassen såg så stilig ut och alla killar hade kostym, alla såg ju riktigt bra ut för en gångs skull :p Det var två rader och i mitten av den stående raden stod jag. Av någon anledning hamnar jag alltid på mitten av klassfoton. Men det kanske är för att jag sticker ut så mycket från den övriga klassen, kanske då främst pga min ljusa hårfärg.

Hur som helst, att återse kortet och se hela klassen fick mig att inse hur mycket jag faktiskt saknar dom, och hur konstigt det är att jag kanske aldrig kommer att se vissa av dem igen. Nej usch. Just nu är det nästan så jag önskar att jag hade gått i skolan igen. Iallafall att det bara var sommarlov och att skola hade väntat i höst...

Dagen har tillbringats hos mormor där jag hjälpt henne med diverse, som ett slags sommarjobb. Åkte dit vid halv 10 och kom hem vid 7 så har inte hunnit med så mycket mer faktiskt. Mamma och jag var inne en sväng på banken för att lämna mina betyg i bankfacket oxå. Sen dess har jag suttit vid datorn. Har kollat runt på arbetsförmedlingen lite efter jobb och nu har jag väl 10-20 som jag borde söka. Men frågan är om jag egentligen skulle passa som nåt av det. Idag blev det iallafall inte så mycket med att skriva jobbansökningar. Hoppas jag har mer motivation imorgon. En som skulle vara ivägskickad till idag lyckades jag ändå skriva.

NU borde jag gå och sova. Imorgon bitti kommer det folk och ska besiktiga vårat hus, något som de gör för att kolla att det inte blev några skador på det sen allt vägarbete som varit här. Men även om jag borde sova vill jag inte alls. Vad barnsligt egentligen, nu kommer jag vara astrött imorgon istället.

Det är ju så jävla typiskt! En sak jag inte berättat är att jag träffade en kille ett par dagar innan studenten när jag var ute på Harrys med några kompisar. Han var verkligen jättesöt (och snygg!) och vi bytte nr. Eftersom jag hade så mycket med student just då bestämde vi att vi skulle träffas igen på söndagen, alltså dagen efter studenten. Jag skulle höra av mig till honom (tyckte iallafall han). Visst! Och det tänkte jag göra oxå. Problemet var bara att min jävla fittmobil gick sönder när jag vaknade på söndagen. Så jag hann aldrig höra av mig till honom, och hans nr fanns bara på mobilen. Alltså puts väck när den slutade fungera. Så med andra ord kunde jag inte höra av mig vilket resulterade i att vi inte har hörts på två veckor nu. Och jag som var så glad...

Idag umgicks jag med Natalie, vilket var hur trevligt som helst som vanligt, och då berättade jag av en tillfällighet om denna kille. Det visade sig att hon visste vem han var, att han var kompis till hennes kompis och att de dessutom träffats ett par gånger med andra kompisar. Fan vad surt. Om jag sagt det till henne lite tidigare hade hon kunnat skaffa fram numret till killen. Visst, jag kan väl kanske få fram det nu med med lite trixande. Men att gå igenom massa besvär för att höra av sig efter såhär lång tid känns bara... konstigt.

Jag är uttråkad! Det är skittrist. Jag har precis ätit mat och kollat lite på tv, nu satte jag mig vid datorn. Det finns egentligen ingen anledning till att stanna uppe längre, egentligen borde jag nog gå och lägga mig. Men jag vill inte sova, inte än. Även fast det inte finns nåt att göra förutom just det om man inte bara vill sitta av tid. Och det känns ju oxå meningslöst.

Men om jag ska vara ärlig känns ganska mycket meningslöst just nu. Det känns meningslöst att stanna uppe, men även meningslöst med att vakna imorgon. Vad finns det att göra då liksom? Jag går inte i skola längre, jag har inte ens lov. Jag är arbetslös på obestämd tid. Vem vet när jag får ett jobb? Och tills dess finns det inget att göra. Det är så det känns. Klart det alltid finns saker att fylla dagarna med, men just nu känns det mest som om jag går och väntar.

Jag hatar det, jag vill kunna njuta av sommaren och ledigheten. Men all dena oro gör mig galen. Jag är rädd att all min fritid inte är något bra för mig, jag gillar att ha fullt upp för att slippa tänka. Med inget att göra om dagarna finns risken att jag börjar tänka på massa igen. Sånt som gör mig ledsen. Har lyckats hålla mig på ytan ett tag nu, det har varit så mycket att göra att jag inte har haft tid att tänka på hur jag mår. Men återigen känns det som om jag börjar tappa balansen. Falla.