Idag har jag gjort något som var väldigt längesen jag gjorde sist. Jag har varit på gudstjänst! Jag och Natalie var det som gick. Det var faktiskt väldigt trevligt. Dock var det "barnens dag" i kyrkan så var väldigt mycket barn. Blev lite besviken när jag fick höra det, hade sett fram emot en mer traditionell gudstjänst när man äntligen släpat sig dit. Men det får bli nästa gång istället, för ja, jag tänker gå flera gånger. Någon gång vid jul iaf, förhoppningsvis innan det oxå.

Men faktum var att när gudstjänsten väl börjat och kyrkklockorna ringt så visade den sig bli bättre än jag trott. Var ett par barnkörer som sjöng och sen läste prästen något ur bibeln, sen till fikat fick man glass och chockladpengar. Inte illa! När vi fikat klart började det regna väldigt mycket så då passade vi på att gå hem till Natalie (dålig timing för sen slutade det).

I kyrkan tände jag ett ljus för pappa och morfar. Det är nog på ett sätt för deras skull jag går i kyrkan. För jag vill så gärna tro att det finns en himmel. För om det finns en himmel så kanske jag får träffa dom igen. Och det är allt jag hoppas på.

Jag drömde om pappa inatt igen. För varje gång blir det allt svårare att låtsas att han lever ens i drömmen. Men jag blir alltid lika glad att se honom. Jag vill bara krama honom, aldrig släppa honom. Jag frågar honom varför han varit borta så länge. Han kommer alltid med någon ursäkt jag aldrig kommer ihåg när jag vaknar. Men inatt var det annorlunda. Istället för att fråga det frågade jag om jag skulle få se honom igen. Jag frågade hur det var efter döden. Han sa att han skulle komma och hälsa på mig igen och att livet efter döden var som att sova. Att det var som en dröm. Att döden var olika för alla beroende på vad man drömde. Det kändes så verkligt. Som om han faktiskt var och hälsade på mig i min dröm, jag hoppas det. Jag undrar var han är, hur han har det... Jag saknar honom så...

 

Natalie

5 oktober 2009 18:28

Det kanske är som du säger, de kanske inte var en dröm

http://www.nogg.se/natalieolsson

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner mig så jävla ensam. Det var längesen jag kände såhär. Trevligt att dessa känslor tenderar att komma tillbaka så man inte glömmer bort hur pissigt livet kan vara... Vad ska jag ta mig till nu? Den här stunden på dagen är den värsta, allt är...

För första gången i mitt liv har jag blivit rejält jävla dumpad. Och då räknar jag ändå bort tidigare förhållanden som bland annat slutat över sms för att mitt ex befann sig på okänd ort "utan täckning" och offentligt skaffade tjej veckan efter, elle...

Det är inte sant, jag har fått mig en egen liten stalker! En kille från min hemstad (kholm) som jag aldrig stött på tidigare, hur konstigt nu än det kan tyckas i en så liten stad. Eftersom jag vill vara lite schysst och inte lämna ut hans namn här ka...

Jag funderar på att skaffa en ny blogg. Jag känner att jag behöver en omstart i livet, med denna blogg känns det som om jag skriver efter ett visst mönster som jag nu har tröttnat på. Jag tänker ofta på saker som jag skulle vilja skriva om, men tänke...

När jag gick till och från jobbet idag kände jag för första gången att hösten var här. Visst har jag sett det förut och vetat om det, men idag var första gången jag verkligen kände det. Det var så kallt i luften, sådär fuktigt och rått som det blir n...