Snart bär det av till det sista trubaduruppspelet på Läppe camping (eller vad man nu ska kalla det). Känns faktiskt bara skönt att det är sista gången, och förlåt för att jag säger det. Hoppas inga av mina "fans" läser detta xD

 Hoppas bara det blir fint väder så folk vågar sig ut ur sina husvagnar för att lyssna.

Men jag tänker inte skriva något långt inlägg nu, även fast jag har en väldig lust med det av någon anledning. Men det får bli senare isåfall. Nu har jag bättre saker för mig att fixa innan övriga bandmedlemmar kommer.

Det är en fantastisk känsla att vara kär. Man får fjärilar i magen och blir glad så fort man tänker på honom. Jag önskar att denna känsla kunde stanna för evigt. Höll mig svävande och hindrade mig från att sätta mina fötter på den kalla jorden någonsin igen.

Jag vet, det är inte likt mig att skriva såna här bloggar. Men jag blev bara tvungen att dela med mig av den här känslan.

Nu var det ett tag sen jag bloggade igen. Det har varit rätt fullt upp senaste tiden, plus att det varit så fint väder. Så lediga stunder har man valt att vara ute istället för att sitta vid datorn.

Idag blev jag väckt tidigt av snickare som började såga i vår trapp. Vi har anlitat någon firma för att panela om vår sista sida på huset och det är fan inte lätt att sova när dom river i väggen jag sover intill! Så från och med nu och en och en halv vecka framåt blir det uppgång senast 7, och när den tiden är slut har skolan börjat igen.

Att gå upp tidigt gör mig inte så mycket, då får man ut mer att dagen. Men sommarlovet kunde gärna fått vara för evigt. Då får man mer tid till dom som betyder något <3

Igår var jag ute i Vårnäs och red förresten. Kristin hade fått ansvar att rida två hästar och Lisa och jag följde med och och red en av dom, Tompa. Kristin red Snöstorm. Det var mysigt, barbacka i skogen.

Och i torsdags var jag och Hampus på vår första officiella dejt. Den var hur mysig som helst. Gillar verkligen hur saker utevecklas mellan oss.

Men nu ska jag gå och göra mig iordning lite, ska in till stan med familj, uträtta lite ärenden och ta vara på mammas sista semesterdag tillsammans.

Jag känner för att skriva en blogg. Och vad är väl bättre att skriva om än världens undergång? :p

Människan är en parasit, ett djur som aldrig borde fått en så utvecklad hjärna. Kanske är inte den en fördel, kanske är det just den som kommer leda till våran undergång. Vi är egoister, utvecklar oss för att få ett så bekvämt liv som möjligt. Det till priset av att massa fattiga i Afrika får jobba ihjäl sig. Alla kan inte leva så bekvämt som vi i den rikare delen av välden lever, det räcker inte världens alla resurser till. Och var skulle alla underbara djur ta vägen då?

Vi lever för att döda och förstöra och det enda vi bryr oss om är oss själva (och oftast då bara individen, inte mänskligheten).

T.ex bara det här med att köpa ekologiskt? Hur många gör det när det kostar ett par kronor mer? Och borde inte buss vara billigare än bil så man skulle tjäna på att vara miljövänlig? Visst, alla tjänar på om jorden mår bra, men när det kommer till kritan handlar allt ändå bara om pengar.

Moder Jord måste se oss som värsta tänkbara viruset, hur mycket naturkatasrtofer ( kanske hennes pencillin?) hon än kastar över oss så klamrar vi oss ändå kvar, förstör mer. Gör oss imuna och utvecklar oss för att förstöra ännu mer.

Och vad gör bakterien när den dödat sin ägare? Jo, byter kropp. Är det även vår framtid?