Och så var det dags. Ikväll mellan kl 20.30 och 21.30 ska hela världen stänga av sin ström för att göra världen lite bättre. Eller iaf demostrera. Jag misstänker dock att väldigt många inte tänker bry sig om detta med den vanliga inställningen "Vad jag gör spelar ändå ingen roll, jag är bara en droppe i havet". Men det är just det som är grejen med idag, om alla hjälps åt så blir det många, då händer det något och det blir en förändring. Många droppar små blir till en stor å.

Hoppas nu bara att alla tänker som jag och tänker sitta här i mörker. Det kan bli som ett trevligt strömavbrott då man kan spela spel och prata. Något man alldeles för sällan tar sig tid med i vanliga fall.

 

Johanna

28 mars 2009 14:14

Man behöver inte stänga av strömmen helt, att släcka lamporna är det som är viktigt, så visar man omvärlden att man bryr sig om vår jord. :)

http://gr8shag.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner mig så jävla ensam. Det var längesen jag kände såhär. Trevligt att dessa känslor tenderar att komma tillbaka så man inte glömmer bort hur pissigt livet kan vara... Vad ska jag ta mig till nu? Den här stunden på dagen är den värsta, allt är...

För första gången i mitt liv har jag blivit rejält jävla dumpad. Och då räknar jag ändå bort tidigare förhållanden som bland annat slutat över sms för att mitt ex befann sig på okänd ort "utan täckning" och offentligt skaffade tjej veckan efter, elle...

Det är inte sant, jag har fått mig en egen liten stalker! En kille från min hemstad (kholm) som jag aldrig stött på tidigare, hur konstigt nu än det kan tyckas i en så liten stad. Eftersom jag vill vara lite schysst och inte lämna ut hans namn här ka...

Jag funderar på att skaffa en ny blogg. Jag känner att jag behöver en omstart i livet, med denna blogg känns det som om jag skriver efter ett visst mönster som jag nu har tröttnat på. Jag tänker ofta på saker som jag skulle vilja skriva om, men tänke...

När jag gick till och från jobbet idag kände jag för första gången att hösten var här. Visst har jag sett det förut och vetat om det, men idag var första gången jag verkligen kände det. Det var så kallt i luften, sådär fuktigt och rått som det blir n...