Sitter vid datorn och tråkar. Egentligen har skolan börjat vid den här tiden och egentligen så gick min buss för ca 40 minuter sen, men så går det när man missar bussen. Får ta nästa in som går om en halvtimme. Men då måste jag gå sista biten, men det är väl rätt åt mig.

Det värsta var att jag såg bussen åka förbi mig. Jag hade typ 10 meter kvar till busshållplatsen när bussen körde förbi i en alldeles för hög hastighet.

Men så är det alltid. Dom kör men gasen i botten runt kurvan och sen när dom upptäcker att det står någon och väntar så ställer sig chauffören på bromsen. Tack vare det så är det nästan omöjligt att bli sedd när det dessutom är mörkt ute.

Det var bara en parentes. Jag vet att det inte är orsaken till att jag missade bussen idag. Det är min jävla tidsoptimism.. eller vad det nu heter.

Jag tror alltid att jg kan hinna till bussen på 3 minuter, och då måste jag gå 600 meter först. Det är omöjligt om bussen inte är sen och om man inte springer, och det är väldigt jobbigt att springa så långt på morgonen. Trots det så gör jag det nästan varje dag. Jävla mycket motion jag får egentligen...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner mig så jävla ensam. Det var längesen jag kände såhär. Trevligt att dessa känslor tenderar att komma tillbaka så man inte glömmer bort hur pissigt livet kan vara... Vad ska jag ta mig till nu? Den här stunden på dagen är den värsta, allt är...

För första gången i mitt liv har jag blivit rejält jävla dumpad. Och då räknar jag ändå bort tidigare förhållanden som bland annat slutat över sms för att mitt ex befann sig på okänd ort "utan täckning" och offentligt skaffade tjej veckan efter, elle...

Det är inte sant, jag har fått mig en egen liten stalker! En kille från min hemstad (kholm) som jag aldrig stött på tidigare, hur konstigt nu än det kan tyckas i en så liten stad. Eftersom jag vill vara lite schysst och inte lämna ut hans namn här ka...

Jag funderar på att skaffa en ny blogg. Jag känner att jag behöver en omstart i livet, med denna blogg känns det som om jag skriver efter ett visst mönster som jag nu har tröttnat på. Jag tänker ofta på saker som jag skulle vilja skriva om, men tänke...

När jag gick till och från jobbet idag kände jag för första gången att hösten var här. Visst har jag sett det förut och vetat om det, men idag var första gången jag verkligen kände det. Det var så kallt i luften, sådär fuktigt och rått som det blir n...