Sitter vid datorn och tråkar. Egentligen har skolan börjat vid den här tiden och egentligen så gick min buss för ca 40 minuter sen, men så går det när man missar bussen. Får ta nästa in som går om en halvtimme. Men då måste jag gå sista biten, men det är väl rätt åt mig.

Det värsta var att jag såg bussen åka förbi mig. Jag hade typ 10 meter kvar till busshållplatsen när bussen körde förbi i en alldeles för hög hastighet.

Men så är det alltid. Dom kör men gasen i botten runt kurvan och sen när dom upptäcker att det står någon och väntar så ställer sig chauffören på bromsen. Tack vare det så är det nästan omöjligt att bli sedd när det dessutom är mörkt ute.

Det var bara en parentes. Jag vet att det inte är orsaken till att jag missade bussen idag. Det är min jävla tidsoptimism.. eller vad det nu heter.

Jag tror alltid att jg kan hinna till bussen på 3 minuter, och då måste jag gå 600 meter först. Det är omöjligt om bussen inte är sen och om man inte springer, och det är väldigt jobbigt att springa så långt på morgonen. Trots det så gör jag det nästan varje dag. Jävla mycket motion jag får egentligen...