Sammanfattning av veckan hittills:

Måndag Vaknar, känner på en gång att det kommer bli en jobbig dag. Börjar gråta när jag sminkar mig och måste sminka om ögonen. Håller på att missa bussen pga det.

I skolan har jag ett leende på läpparna men jag känner att det är falskt. Jag känner mig inte alls glad. Men jag låtsas. Ibland är det så mycket lättare att bara le, även fast man inte är glad.

Tisdag. Går till skolan men åker hem innan första lektionen. Klarar helt enkelt av inte av att låtsas att jag är nått jag inte är. Dvs glad. Vissa dagar är sådana. Det går helt enkelt inte att vara glad, inte ens att låtsas funkar. Tisdagen var en sådan dag. Var hemma istället. Sa knappt ett ord på hela dagen och gick bara runt och var depp.

Onsdag. Stannar hemma från skolan. Vaknar klockan 12 och ser på två filmer. Sen sätter jag mig vid datorn. På kvällen ringer jag till Lisa o så pratar vi i en halv evighet. Hon får mig att inse att det inte är nyttigt att vara hemma från skolan för länge av den anledningen att man är ledsen. Om man är hemma går man ändå bara runt och tänker på det och ingenting blir bättre.

Torsdag. Går till skolan och fejk eller ej så var jag på toppenhumör. Var väldigt flamsig hela dagen, total motsats till örviga dagar. Gjorde väldigt oseriös men faktiskt ganska bra film på ivn oxå.

Umgicks efter skolan, även då på strålande humör.

Fredag. Hade individellt val direkt på morgonen. Det brukar vara väldigt tråkigt men igår så var det liksom i torsdags ganska kul. Vi tog oss in på ett rum för att redigera vår reklamfilm. Gjorde det vi kunde men sen kom läraren aldrig tillbaka för att ge oss fortsatta instruktioner. Då hittade vi ett skåp med peruker som vi provade. Rätt underhållande.

Efter det hade vi en rast på 40 år. Det var tråkigt.

Efter skolan umgicks jag med Lisa, vi bakade cheesecake och sjöng tvåstämmiga låtar. Det lät faktiskt väldigt fint. Jag sjöng melodin, hon en understämma. Sen hade vi gitarren till hjälp oxå. Fredagen var oxå en glad dag.

Lördag. Idag alså. Vaknade hos Lisa vid 11. Tar mig upp ur sängen och äter några mackor. Sen kollar vi på tv, är sociala och äter cheesecake. Hann aldrig göra det dagen innan, den skulle blivit klar vid 2 på natten. Hur som helst så blev den väldigt lyckad. Sen sjunger vi lite till och går en promenad i kylan. Fan vad kallt det är såhär års!

När tiden gått ett tag och klockan är sex åker jag hem. Jag hör folk sitta på bussen och prata om vad dom ska göra. Allas liv låter så meningsfulla, så roliga. Mitt känns inget alls av det.

Jag går hem från bussen och filosoferar. Det får mig inte på bättre tankar. Började nästan gråta. Väl hemma letade jag fram ett fotoalbum och gick in på mitt rum. Letade efter ett kort med bara pappa och morfar på men hittade inget så jag gav upp. Då hade jag hunnit bli ännu ledsnare.

Det känns som om allt går om hela tiden. Livet är som ett hjul som snurrar och snurrar, eller som ett dygn med gryning, dag, skymning och natt. alltid samma sak. När man väl blivit glad blir man ledsen igen.

Och nu är jag där igen. På samma ställe som för nästan en vecka sen. Denna vecka började ju med att jag blev ledsen. Sen lyckades jag vara glad i någon dag men sen blev allt lika skit igen...

Kommer det alltid hålla på såhär?

 

lisa

17 november 2007 21:57

Sara vet du varför det känns så mycket skit? Jag vet att det är jobbigt ibland, jag vet att du har det jobbigt ofta. Men inte att det var så mycket...
Jag hatar att se dig lessen. Jag hatar att inte veta vad jag ska göra. Jag hatar att bara kunna stå vid sidan om.
Jag önskar så att jag kunde ta all smärta bort från dig. Jag önskar att du kunde vara glad, att jag kunde vara glad. Men det funkar inte så, och jag hatar det...
Jag vet inte vad som kommer hända, jag vet inte vad som är fel. Jag vet knappt nåt. Men en sak vet jag. Och det är att jag älskar dig så jävla mycket. Och jag kommer alltid göra det, vad som än händer. Glöm aldrig det Sara. Du har alltid mitt fulla stöd, och jag kommer alltid att finnas här!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner mig så jävla ensam. Det var längesen jag kände såhär. Trevligt att dessa känslor tenderar att komma tillbaka så man inte glömmer bort hur pissigt livet kan vara... Vad ska jag ta mig till nu? Den här stunden på dagen är den värsta, allt är...

För första gången i mitt liv har jag blivit rejält jävla dumpad. Och då räknar jag ändå bort tidigare förhållanden som bland annat slutat över sms för att mitt ex befann sig på okänd ort "utan täckning" och offentligt skaffade tjej veckan efter, elle...

Det är inte sant, jag har fått mig en egen liten stalker! En kille från min hemstad (kholm) som jag aldrig stött på tidigare, hur konstigt nu än det kan tyckas i en så liten stad. Eftersom jag vill vara lite schysst och inte lämna ut hans namn här ka...

Jag funderar på att skaffa en ny blogg. Jag känner att jag behöver en omstart i livet, med denna blogg känns det som om jag skriver efter ett visst mönster som jag nu har tröttnat på. Jag tänker ofta på saker som jag skulle vilja skriva om, men tänke...

När jag gick till och från jobbet idag kände jag för första gången att hösten var här. Visst har jag sett det förut och vetat om det, men idag var första gången jag verkligen kände det. Det var så kallt i luften, sådär fuktigt och rått som det blir n...