Idag var då min sista dag i skolan. Jag tillsammans med alla andra estetare tvingades sjunga inför alla treor med anhöriga och utstå ca 800 timmar där alla dessa fick diplom och stipendier med motivation. Och alla dessa kramar! Usch. Och nu är det absolut inte så att jag har något emot kramar, jag menar bara att när man sitter och bara väntar på att få sluta är det ganska jobbigt när alla människor, en och en, måste krama varandra inför alla andra. Jag vet, negativ, men vafan... Men jag kanske ändrar inställning tills det är jag som står där. Hoppas dock inte det, man ska hålla fast vid vad man tycker.

Hur som helst fick allt det ett lyckligt slut och alla sprang ut och jag fick mitt sommarlov. Det kändes som om hela världen var vitklädd med mössor. Inte jag dock, jag hade en rosa klänning som jag, tro det eller ej, köpte för 50 kr!!! Snacka om billigt. Endel var inte ens uppklädda. Det tycker jag är lite töntigt. Jag menar, är det något man ska fira så är det väl skolavslutningen. Jag och några kompisar blev jagade genom skolan av en klass med avgångselever som skrek och pekade på oss sjungande "Två år kvar tjalalalala" Önskar att jag hade haft något bra svar på det.

Efter allt det åkte jag med familj till min kusin Jenny som tog studenten idag. Grattis!!! Det var trevligt, dessutom åt jag smörgåstårta. Det är inte likt mig, jag hatar det. Ändå tog jag en väldigt stor bit bara för att få ost på min så det slutade med att jag fick lämna massa fast jag åt så mycket. Jag var så jävla hungrig då, det har dock gått över nu. Det enda jag ätit idag...

På kvällen hade jag tänkt att supa mig lagom full och träffa på massa intressanta människor. Så blev inte fallet. Jag åkte istället hem till Lisa och umgicks med henne, Ludde och Erik. Och det var trevligt, det var det faktiskt. Tro inget annat. Faktiskt väldigt. Dock var det inte vad jag hade tänkt från början så trots att jag hade jättekul kunde jag inte låta bli att vara lite besviken på kvällen. Den blev ju inte riktigt som jag tänkt. Det kändes mest som om detta var ett av de bästa tillfällena att träffa folk och jag tog den inte. Var faktiskt rätt nere över det nyss. Sen slog det mig att det är Midsommar nästa helg :D Och då jävlar! Då kan inget stoppa mig. De med samma uppfatting som jag är välkomna att vara med. Någon som vet nått bra ställe tills då?

Och vad fan ska jag göra nu hade jag tänkt?

Inget! För jag har inte tänkt...

...eller kanske förresten, men jag har iaf inte tänkt nått bra för jag har inte kommit fram till ett skit.

Helvete!

Ibland får jag känslan av att tiden går alldeles för sakta. Att inget alls händer. Men så ändras allt och tiden börjar gå alldeles för fort. Att jag på något sätt bara följer med i de svängar som livet erbjuder men samtidigt är inte JAG närvarande. Det är bara skalet, insidan är någon annanstans. Men egentligen var inte tid det ordet jag syftade på. Mitt ord går inte och förklara. Det jag menar är iaf att jag är så förvirrad just nu. Vet varken ut eller in. Och ju mer jag funderar och försöker komma fram till något desto mer går tiden. Den bara går och går och jag tvingas följa med. Jag kanske är konstig som tycker att jag har det bra som jag har det, att inget behöver förändras med hjälp av tid. Kanske har jag bara dåliga erfarenheter av när tiden har gått. Men det är så jag känner. Usch. Ärligt talat förstår jag inte hur alla människor lyckas leva så pass bra som de gör.

Leva är en konst. Vissa lyckas med sina konstverk, andra inte. Hoppas bara min tavla blir fin i slutänden.

Förresten ljög jag i min förra blogg. Men det är inte så viktigt

Nu var det evigheter sen jag skrev känner jag, en anledning till det kan vara det vackra vädret vi haft. Man vill helt enkelt inte slösa bort det genom att sitta vid datorn. Trots att jag för tillfället inte är på mitt allra bästa humör så känns allt mycket lättare när solen skiner. Hur som helst tänkte jag ta och sammanfatta veckan som varit.

Måndag till Tisdag var jag sjuk har jag för mig. Jättemycket förkyld och hängig. Onsdagen var jobbig, men nu när vi inte har någon NK längre så blir den iaf inte lika lång. Dessutom var Onsdag sista dagen för oss att lämna in alla arbeten i Svenska. Jag jobbade som en gnu för att få allt klart men lyckades tillsist (helt otroligt).

Torsdags var ganska bra, det var sista dagen i skolan den veckan och det gör en glad. Dessutom hade vi ingen rörlig bild den dagen och då blir man ännu gladare. På kvällen träffade jag lisa och vi satt och spelade gitarr och sjöng stämma. Sen kom Erik och Ludde farande och bjöd på massa dricka (läsk) och chips. Det var väldigt trevligt faktiskt. I förrgår hände inte överdrivet mycket. Jag solade i solen och på kvällen åkte Lisa och jag till Emil och spelade TP. Lisa vann såklart, jag blev tvåa :p

Igår var vi hos Emil igen, denna gången var vi några stycken fler. Firade att han var ensam hemma. Mycket trevligt. Har dock lagom mycket sår efter det. Exempel är blåmärken, söndriga händer, en bula i huvudet och en fläskläpp. Plus att minnet sviker mig något. Idag har folk kommit och gått i mitt hus och nu är jag helt slut. Tut. Så nu väntar jag på mat och sen ska jag sova. I mitt något för stökiga rum. Puss

Kanske var det bara dags igen. För varför annars är jag ledsen när jag vet att jag borde vara glad? Allt jag vet är att saker och ting visade sig vara mer komplicerade än jag trott...